Jag sov inte så där jättemycket natten mot måndagen, vaknade flera gånger i panik över att jag hade glömt något och gick upp och dubbelkollade packningen. Men till slut var det nog nära morgon för att stiga upp och göra frukost.
Jag plockade upp S och passade på att väga mitt handbagage, kameragrejor är tungt! Vi for sedan och plockade upp A som så gulligt hade lovat att köra hem min bil till Skellefteå igen. Jag kör ju uppenbarligen som en galning för när vi kom till Umeå hade inte ens incheckningen öppnat än, så vi tog en tidig lunch på Max.
På flygplatsen gick jag mest runt och pratade i telefon i ett försök att rädda upp S möhippa som vi skulle ha helgen efter vi kom hem, så tiden flög iväg från mig. Helt plötsligt var det dags att boarda. Jag älskar att flyga. Jag får tivoli-pirr i magen när man lyfter och landar och då det är lite turbulens. Men S är väldigt flygrädd, så vi satt och pratade om allt och ingenting så att hon skulle få tänka på något annat. Jag tycker då verkligen hon klarade det bra! Vi snackade bort ett par timmar och såg sedan serier och landade i tid till solnedgången i Larnaca.
Det gick fort att få tag på våra väskor och att hitta rätt transferbuss, men vi hann bli väldigt osäkra då de inte sa hela namnet på hotellet och det fanns två som hette nästan precis likadana.. Men vi hamnade rätt tillslut!
Mörkret i utlandet är något en norrländsk tjej måste vänja sig vid. Varje kväll blev lite jobbig då man trodde klockan var mycket senare än den var, men ändå mysigt att sitta ute och spela kort i värmen och mysbelysningen.
Det var i varje fall becksvart när vi kom fram till hotellet. Tack och lov så var köket fortfarande öppet och vi fick oss lite middag. Medan vi satt och åt hörde vi havet, och jag var tvungen att springa bort till muren som gick runt hotellet för att se om jag såg något men det var bara svart.
Det var i varje fall becksvart när vi kom fram till hotellet. Tack och lov så var köket fortfarande öppet och vi fick oss lite middag. Medan vi satt och åt hörde vi havet, och jag var tvungen att springa bort till muren som gick runt hotellet för att se om jag såg något men det var bara svart.
Vårt rum låg på bottenvåningen och vi hade en privat ingång från poolområdet. Det var seriöst typ 5 meter från vår dörr fram till poolen. Helt amazing. Men rummet var liiiitet. Och sängen likaså. Med ett enda täcke. Men det gick faktiskt förvånansvärt bra att sova där hela veckan!
På morgonen när vi vaknade möttes vi av en otrolig utsikt. På hemsidan stod det "begränsad havsutsikt" men med undantag för några palmer som var i vägen såg vi ingenting annat än hav. Så vackert!
Vi åt frukost och gjorde oss iordning för dagen och sedan gav vi oss av västerut på strandpromenaden (som gick precis utanför hotellet). Vi kom fort fram till en söt liten strand men valde att gå förbi den. På bortre delen av stranden stack det ut en klippformation som vi kände oss tvugna att gå ut på.
Klipporna på Cypern är väldigt speciella, som gamla koraller eller oslipad lavasten. Väldigt vassa och oregelbundna. Jag fotade lite och vi såg några ödlor (som jag inte fick på bild) och sedan gick vi vidare.
Efter en stund kom vi till nästa strand, denna lite större. Vi tog av oss skorna och gick barfota i sanden. Stranden låg som en halvmåne runt en vik och det fanns hundratals solstolar att välja mellan. Något som också verkade populärt var massagetält på stranden.På andra sidan stranden fortsatt strandpromenaden och vi följde den ännu länrge. Vi kom fram till ett väldigt vackert ställe som jag bara behövde få ta några bilder vid. Både S och jag själv fastnade på bild medan vi lekte runt i vattnet och på klipporna. Jag tog av mig skorna och höll på att skära upp fötterna på de vassa stenarna, men jag brydde mig inte ens, det var bara så vackert!
Tillslut kom vi fram till Nissibeach. En av Europas vackraste stränder (har jag fått höra). Den var då stor. Vi gick aldrig ner på den då vi inte hade badkläder med oss, utan tog en vätskepaus och började gå tillbaka igen. Vi hade varit ute i lite mer än 1h redan och solen gassade på rätt bra.
Väl tillbaka på hotellet blev det solstolshäng. När solen höll på att gå ner gick vi tillbaka till de där första klipporna och tänkte ta bilder på oss tillsammans. Det var lättare sagt än gjort på dessa ohjälpsamma klippor, men nog fick vi några hyfsade bilder ändå. Ni får hålla utkik på instagram efter dem! Här bjuder jag på en fnissig bild istället.
Sedan tillbaka till hotellet för att vila upp oss inför morgondagens äventyr...!
1 kommentar(er)
